juni 21, 2022

Data-innovation i Kista ska rädda storstädernas trafikutmaningar

Hur kan trafiksystemen i storstäderna bli avsevärt mycket effektivare och grönare? 
Den frågan blir helt avgörande åren framöver. 
Trafiksystemet måste revolutioneras – av både miljöskäl och för att få ihop ekonomin. I Kista tas nu ett avgörande steg framåt: datainnovation som syftar till att ge en mycket mer detaljerad bild av människors resvanor i vardagen.

Hittills har det varit i stort sett okänt hur människor i storstäder tar sig mellan olika platser, och i vilka syften dessa resor görs. Var börjar respektive resa, var slutar den, och i varför genomförs den?

Hur ser flödena av fotgängare, cyklister, bilister och kollektivresenärer ut i ett visst område vid olika tidpunkter?

Hur stor andel av alla som rör sig mellan plats A och plats B cyklar? Hur många åker kollektivt? Hur många tar bilen?

Det är sådant som mobilitetsprojektet SMART undersöker (akronymen står för ”Spatial Modelling Analytics & Real-time Tracking”).  Engagerade i projektet är trafikhuvudmannen SL, trafikoperatörerna Nobina, Keolis och Arriva, forskare från statliga RISE, teleoperatören Tre, samt specialistbolagen Bumbee Labs, Ramboll och Savantic som jobbar med insamling, bearbetning och analys av data.

– Det är en helhetsbedömning av hela trafiksystemet som gör det här projektet unikt. Fram till nu har man bara kunnat titta på fragmenterade data. Enklare postala enkätundersökningar, intervjuer med ett relativt lågt urval av resenärer, hur många som kliver på vid en viss hållplats, och så vidare, säger Staffan Liljestrand, grundare på Bumbee Labs.

– I det här projektet undersöker vi hur olika datakällor kan samlas in, kombineras och användas i syfte att utveckla ett effektivare och mer hållbart trafiksystem, säger Marcus Weiland, AI-specialist och vice vd på Savantic.

SMART-projektet, finansierat av Energimyndigheten går till botten med hur olika typer av data kan användas inom ramen för GDPR och andra lagar, och vilken nytta det kan skapa för samhället.

Hur data kan bli användbart: Ett konkret exempel

I projektet, som pågår året ut, samlas anonymiserad data in från olika källor i syfte att ge en detaljerad bild av hur människor reser mellan olika platser i vardagen.

Vad är värdet av det? Marcus Weiland ger ett hypotetiskt exempel:

– Hur många av bilisterna på Värmdöleden är exempelvis på väg till jobb i Kista en vanlig onsdag? Det vet vi inte idag. Den typen av data skulle kunna vara oerhört användbar.

– Vi skulle exempelvis kunna jämföra den datan med hur många som åker samma sträcka kollektivt. Föreställ dig att det då visar sig att 95 procent av Värmdö-Kista-pendlarna tar bilen, medan bara 5 procent reser med buss. Kanske kan det då vara läge att introducera en direkt-busslinje så att pendlarna kan komma till jobbet på halva tiden under rusningstrafiken? Bilar skulle på så sätt kunna lyftas bort från vägarna, och kollektivtrafikens attraktionskraft skulle öka.

Kanske kan man även tänka sig att resenärer kan få köpa ett premiumabonnemang som ger bonusen att självkörande bilar väntar vid Kista busscentral? För den som vill slippa gå sista sträckan till jobbet.

– Detaljerad tillgång till data om resenärsflödena i hela trafiksystemet ger samhällets olika aktörer möjligheten att tänka i hela nya banor och driver fram nya innovativa lösningar. Utan tillgång till den datan är vi bakbundna att göra som vi alltid har gjort, och det har vi inte råd med, vare sig klimatmässigt eller ekonomiskt, säger Marcus Weiland.

 

 Tre datakällor i fokus

För att få mer träffsäkerhet i flödena kombineras data från framför allt tre håll:

  1. Anonymiserade signaler från mobiltelefoner som letar wifi-uppkoppling på bussar. Denna data samlas in från 50 bussar på tre busslinjer med knutpunkt i Kista.

–  Det är den longitudinella spårbarheten i vårt flödesdata som gör denna observationsdata extra intressant. Vi vet exakt var alla resor börjar och på vilken hållplats resan slutar. Våra datormodeller bygger på AI, artificiella neurala nätverk, och kan ge träffsäkra estimat på resenärsflöden vilket är helt kritiskt vid utvärdering och förståelse för trafiksystem, säger Staffan Liljestrand.

  1. Fordonsdata från Ramboll, Intrix och Tomtom. Gps-data som visar hastigheter och rutter.
  2. Mobildata från Tre. Denna data visar hur många mobiler som varit kopplade till olika master vid olika tidpunkter. Detta data möjliggör förståelse av de större flödena.

Öppen plattform ska driva innovation och utveckling

Den insamlade datan går in i en ny, öppen plattform som olika aktörer i samhället ska kunna använda för att driva utveckling, innovation och fatta bättre datadrivna beslut.  Hittills har ingen liknande plattform existerat.

När data samkörs och analyseras kan mängder av insikter skapas. Det kan låta enkelt, men är i själva verket ett hav av information som behöver analyseras.

– Bara vår första leverans av wifi-data från de 50 bussarna gav data från ett par miljoner delresor/datapunkter, och det på bara en månad, säger Staffan Liljestrand.

Det är där AI kommer att kunna göra stor skillnad. AI har en bokstavligt talat övermänsklig kapacitet att se mönster och dra slutsatser från enorma mängder data. Till exempel kan man med hjälp av AI-analyser simulera effekterna av att busslinjer ritas om, dras in eller läggs till, eller av att busshållplatser omplaceras.

Exakt vilken nyttan blir i slutänden är det ingen som vet ännu. Det ligger i projektets natur att lära sig under resans gång.

 

Högre effektivitet och minskade köer

Mikael Ranhagen, enhetschef för infrastruktur på Regionledningskontoret i Stockholm, ser en stor potential i projektet och dess fokus att ta riktiga kliv framåt för datadriven, smart och effektiv trafikplanering:
– Mer datadriven planering baserad på informationen om resvanor kan ge högre effektivitet, ett högre utnyttjande av fordon, och minskade köer, säger han och fortsätter:
– I kollektivtrafiken kan trafiken bli mer pålitlig och attraktiv. Även utbyggnad av cykelställ på rätt platser, delningstjänster och andra verktyg för att påverka resenärer mot ett mer hållbart resande kan underlättas.

Han menar att innovation i transportsystemet är helt nödvändigt för att klara utmaningarna samhället står inför:

– Vi behöver minska kostnader, energiförbrukning, utsläpp och fossil bränsleförbrukning i transportsystemet som helhet. Datadriven, smart och effektiv trafikplanering har stor potential för omställning av transportsystemet.

 

Mer information om SMART projektet går att hitta här 

Vill du hålla dig uppdaterad om vad som händer i Kista Science City?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev! Klicka här.

Shaping the future of mobility

Shaping the future of mobility

AI and multisensors to improve urban mobilityThere are today several technologies through which city traffic and pedestrian flows can be operated and manage. At the same time, and as a result of our increasing mobility behavior, cities face severe challenges with...

Lunch stories

Lunch stories

This week we had the opportunity to share the inspiring story behind Dyamoto invited students at Campus Kista. The founders of Dyamo Innovation, Safae Berrahmoune and Hiba Adem, shared their journey, and passion of helping others, from high school to Women in Tech and...

Newsletter from Kista Science City

Newsletter from Kista Science City

October 27, 2022 International world class researchers and speakers made the conference Digitalize in Stockholm a success and together with the inauguration of the Senseable Stockholm Lab’s new premises at KTH – the last few weeks has given us great opportunities to...

Ny satsning ska höja kunskapen om cybersäkerhet hos mindre företag

Ny satsning ska höja kunskapen om cybersäkerhet hos mindre företag

I Stockholm finns ledande expertis inom cybersäkerhet hos akademi, institut och större företag, men kunskapen når inte alltid ut till små och medelstora företag. Nu ska en ny satsning hos två av Stockholms innovationsmiljöer, Kista Science City och Södertälje Science...

Sensorer i nytt samarbete för intelligenta trafiksystem

Sensorer i nytt samarbete för intelligenta trafiksystem

Nytt samarbete kring trafikanalys via sensortekniker identifierar nya lösningar för framtidens trafikmiljö. På en stolpe vid en fyrvägskorsning i Kista har multisensorer installerats – ett litet men viktigt steg på vägen att uppfylla stadens vision om att minska...