Så blev Rinkeby-Kista dagliga verksamhet ett levande labb för innovation

Kista Science City skapar systematiskt win-win-win-kopplingar mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv för att stärka den vetenskapliga miljön i stadsdelen.

Ett av de fruktsamma samarbetena som skapats är det mellan Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet och Rinkeby-Kistas dagliga verksamhet.

Verksamheten har blivit ett levande labb för innovation.

 

Flera av de 70 brukarna i den dagliga verksamheten involveras i när högskolestudenter från Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet utvecklar nya lösningar för ökad delaktighet och inkludering.

– Genom samarbete möjligs för våra studenter att designa lösningar med verkliga utmaningar i åtanke, vilket är det otroligt intressant och givande.  Det är mer meningsfullt att utveckla något som en viss grupp av personer kan få användning för, säger Thomas Westin på Stockholms universitet.

Han är universitetslektor på Institutionen för data- och systemvetenskap, och forskar på området inkluderande design och tillgänglighet.  Han ser den dagliga verksamheten som en fantastisk arena för att testa tillgänglighetsdesign. Och det gör även Anna Ohlsén, biträdande enhetschef för Rinkeby-Kistas daglig verksamheter:

– Om man gör lösningar tillgängliga för vår målgrupp, så är de tillgängliga för alla, konstaterar Anna.

 

Del av en vision om att göra hela Kista till en testbädd

För Karin Bengtsson, vd på Kista Science City och den som initierade kontakten mellan den dagliga verksamheten och universitetet, är samarbetet en del av hennes vision om att göra hela Kista till en testbädd för akademin, startup-världen och verksamheter som vill utveckla och skapa nya innovationer.

– Vi har i flera år jobbat systematiskt med att skaffa oss koll på olika aktörernas intressen, behov och kompetenser och hitta vägar för att matcha dessa, och se hur de kan skapa nya värden tillsammans.
Idén om ett samarbete med akademin har Anna Ohlsén haft länge.

– Det har varit en dröm för mig att vara med i utveckling av teknik för att underlätta för funktionsnedsatta. Jag försökte en gång för 15 år sedan att få kontakt med akademin men det gick inte riktigt att nå hela vägen fram, säger Anna Ohlsén.

När hon berättade om sin dröm för Kista Science City gick det lättare. Karin Bengtsson berättar:
– Vi visste att Stockholm universitet jobbar med spel och tillgänglighet, och att de är mycket starka på området människor, teknik, spel och interaktion, så jag hörde av mig dit. Ett år senare är samarbetet i full gång.

Hur kan vardagen bli bättre?

Tillgänglighetsdesign går ut på att spel, appar och hjälpmedel ska kunna användas av alla, säger Thomas och utvecklar:

– Det kan till exempel vara att göra knappar på digitala skärmar tillräckligt stora för att personer med nedsatt finmotorik i händerna ska kunna trycka på dem, eller att göra det möjligt att ställa om till monoljud så att personer med ensidig hörselnedsättning kan höra, eller att lägga till en alternativ text till bilder så att en blind person kan få det uppläst vad bilden föreställer.

Alla i den dagliga verksamheten har någon form av intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. Flera har dessutom fysiska begränsningar. Hur kan deras vardag blir enklare? Bättre? Roligare? Det är sådant som Thomas Westin och hans studenter tittar på. Anna berättar:
– En brukare kan exempelvis tycka om att vattna blommorna, men har svårt att förstå hur mycket vatten som är lagom. Där skulle det behövas någon hjälp. Han kan man ta fram en lösning så att man förstår när det är lagom så att det inte blir för mycket? säger Anna.

Kanske ett spel rent utav?
– I höst ska jag försöka få studenter att nappa på att göra ett eller två spel som fungerar för den här målgruppen, säger Thomas.
– Det skulle vara helt fantastiskt, för det behövs verkligen! svarar Anna spontant och förklarar:
– Tyvärr är det svårt att hitta spel som är på en lagom nivå för våra deltagare. Antingen är spelen alldeles för svåra, eller så är de gjorda för små barn.

Undersöker hur enkäter kan bli mer inkluderande

Thomas högskolestudenter har bland annat börjat med att undersöka hur enkäter ska utformas så att alla i daglig verksamheten i Rinkeby-Kista kan förstå dem. Det är något som verkligen behövs, enligt Anna:

– Sedan ett par år har SKR, Sveriges kommuner och regioner, gett personer inom LSS möjligheten att vara med i en brukarundersökning. Det är vällovligt, och intentionerna är säkert goda, men enkätverktyget och frågornas utformning exkluderar många i målgruppen. Alla kan inte svara på frågan ”Hur trivs du på ditt jobb?”. De kan behöva se en bild från jobbsituationen för att förstå. Frågorna måste kunna anpassas på individnivå, annars blir det kinesiska. Sådant har studenterna jobbat med.

”De tillför sin expertis på tillgänglighet”

Anna berättar hur deltagarna i dagligverksamheten uppskattar att få vara delaktiga i utvecklingen:
Samarbetet handlar inte bara om utveckling, utan även att hitta lösningar som gör skillnad här och nu. En kvinna har exempelvis fått hjälp att anpassa ett verktyg (Tobii eyetracking) som gör det möjligt för henne att styra en skärm med ögonen.
– En så enkel sak som att hon kunde ta en bild på sig själv. Hon blev överlycklig att hon kunde göra det själv. Det går inte att värdesätta vad det betyder, säger Anna.