Levande labb för innovation
Så blev Rinkeby-Kista dagliga verksamhet ett levande labb för innovation
Kista Science City skapar systematiskt win-win-win-kopplingar mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv för att stärka den vetenskapliga miljön i stadsdelen.
Ett av de fruktsamma samarbetena som skapats är det mellan Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet och Rinkeby-Kistas dagliga verksamhet.
Verksamheten har blivit ett levande labb för innovation.
Flera av de 70 brukarna i den dagliga verksamheten involveras i när högskolestudenter från Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet utvecklar nya lösningar för ökad delaktighet och inkludering.
– Genom samarbete möjligs för våra studenter att designa lösningar med verkliga utmaningar i åtanke, vilket är det otroligt intressant och givande. Det är mer meningsfullt att utveckla något som en viss grupp av personer kan få användning för, säger Thomas Westin på Stockholms universitet.
Han är universitetslektor på Institutionen för data- och systemvetenskap, och forskar på området inkluderande design och tillgänglighet. Han ser den dagliga verksamheten som en fantastisk arena för att testa tillgänglighetsdesign. Och det gör även Anna Ohlsén, biträdande enhetschef för Rinkeby-Kistas daglig verksamheter:
– Om man gör lösningar tillgängliga för vår målgrupp, så är de tillgängliga för alla, konstaterar Anna.
Del av en vision om att göra hela Kista till en testbädd
För Karin Bengtsson, vd på Kista Science City och den som initierade kontakten mellan den dagliga verksamheten och universitetet, är samarbetet en del av hennes vision om att göra hela Kista till en testbädd för akademin, startup-världen och verksamheter som vill utveckla och skapa nya innovationer.
– Vi har i flera år jobbat systematiskt med att skaffa oss koll på olika aktörernas intressen, behov och kompetenser och hitta vägar för att matcha dessa, och se hur de kan skapa nya värden tillsammans.
Idén om ett samarbete med akademin har Anna Ohlsén haft länge.
– Det har varit en dröm för mig att vara med i utveckling av teknik för att underlätta för funktionsnedsatta. Jag försökte en gång för 15 år sedan att få kontakt med akademin men det gick inte riktigt att nå hela vägen fram, säger Anna Ohlsén.
När hon berättade om sin dröm för Kista Science City gick det lättare. Karin Bengtsson berättar:
– Vi visste att Stockholm universitet jobbar med spel och tillgänglighet, och att de är mycket starka på området människor, teknik, spel och interaktion, så jag hörde av mig dit. Ett år senare är samarbetet i full gång.
Hur kan vardagen bli bättre?
Tillgänglighetsdesign går ut på att spel, appar och hjälpmedel ska kunna användas av alla, säger Thomas och utvecklar:
– Det kan till exempel vara att göra knappar på digitala skärmar tillräckligt stora för att personer med nedsatt finmotorik i händerna ska kunna trycka på dem, eller att göra det möjligt att ställa om till monoljud så att personer med ensidig hörselnedsättning kan höra, eller att lägga till en alternativ text till bilder så att en blind person kan få det uppläst vad bilden föreställer.
Alla i den dagliga verksamheten har någon form av intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. Flera har dessutom fysiska begränsningar. Hur kan deras vardag blir enklare? Bättre? Roligare? Det är sådant som Thomas Westin och hans studenter tittar på. Anna berättar:
– En brukare kan exempelvis tycka om att vattna blommorna, men har svårt att förstå hur mycket vatten som är lagom. Där skulle det behövas någon hjälp. Han kan man ta fram en lösning så att man förstår när det är lagom så att det inte blir för mycket? säger Anna.
Kanske ett spel rent utav?
– I höst ska jag försöka få studenter att nappa på att göra ett eller två spel som fungerar för den här målgruppen, säger Thomas.
– Det skulle vara helt fantastiskt, för det behövs verkligen! svarar Anna spontant och förklarar:
– Tyvärr är det svårt att hitta spel som är på en lagom nivå för våra deltagare. Antingen är spelen alldeles för svåra, eller så är de gjorda för små barn.
Undersöker hur enkäter kan bli mer inkluderande
Thomas högskolestudenter har bland annat börjat med att undersöka hur enkäter ska utformas så att alla i daglig verksamheten i Rinkeby-Kista kan förstå dem. Det är något som verkligen behövs, enligt Anna:
– Sedan ett par år har SKR, Sveriges kommuner och regioner, gett personer inom LSS möjligheten att vara med i en brukarundersökning. Det är vällovligt, och intentionerna är säkert goda, men enkätverktyget och frågornas utformning exkluderar många i målgruppen. Alla kan inte svara på frågan ”Hur trivs du på ditt jobb?”. De kan behöva se en bild från jobbsituationen för att förstå. Frågorna måste kunna anpassas på individnivå, annars blir det kinesiska. Sådant har studenterna jobbat med.
”De tillför sin expertis på tillgänglighet”
Anna berättar hur deltagarna i dagligverksamheten uppskattar att få vara delaktiga i utvecklingen:
Samarbetet handlar inte bara om utveckling, utan även att hitta lösningar som gör skillnad här och nu. En kvinna har exempelvis fått hjälp att anpassa ett verktyg (Tobii eyetracking) som gör det möjligt för henne att styra en skärm med ögonen.
– En så enkel sak som att hon kunde ta en bild på sig själv. Hon blev överlycklig att hon kunde göra det själv. Det går inte att värdesätta vad det betyder, säger Anna.
Measuring traffic and people flows in Kista and Sollentuna
In Stockholm, car commuters may be forced to spend the equivalent of 16 days in traffic queues for one year. Public transport buses are also heavily affected by congestion and queues.
The objective of the Spatial Modelling Analytics & Real-time Tracking (SMART) Mobility Project is to mitigate growing urban traffic congestion challenges and associated issues of environmental degradation, economic inefficiency and negative impacts to the quality of life of citizens.
SMART started in December 2020 and is now moving from inventory and analysis phase to IRL measurements, in traffic.
As we begin the first measurement period – where we take traffic from Ekerö to Kista and Sollentuna – we are taking the next exciting step in the SMART project. Among other things, we will take a closer look at travel on the bus routes that the transport contractor Arriva runs for Stockholm Public Transport:s (SL) – lines 176, 177 and 179 – where special units will be set up to see passenger flows. During that period, June-September, we will gain valuable insights into what travel to and from Kista and Sollentuna looks like from different areas of Stockholm, what travel patterns look like, etc., so that we can plan and perform public transport in a good way.
Petter Johansson, Business development manager, Arriva (picture above):
”Arriva sees a great value of understanding our customers travel patterns to be able to create a more attractive public transportation with an optimized timetable. In the SMART project, many different actors contribute with their respective data sources, which enables data-driven improvements to optimize traffic planning and accessibility. Through the SMART project, Arriva sees opportunities to optimize and streamline public transportation with customer needs in focus.”
SMART is an initiative to create a database of comprehensive information about all travelers’ movements, to plan and optimize public transport. The project will use data from many different sources, including wifi data from Bumbee Labs, vehicle data from Ramboll, Inrix and Tomtom and crowd data from Tre. The unique thing about SMART is that it makes data about how passengers move even in forms of travel other than the collective ones available.
Startup-piloter hjälper stadsdelen att tänka i nya banor
Utvecklingschefen: ”Startup-piloter hjälper stadsdelen att tänka i nya banor”
Stadsdelarna i Stockholm måste snabbt utveckla sin digitala mognad och innovationsförmåga för att kunna möta välfärdsutmaningarna de kommande åren. Men hur ska det gå till? Ett sätt är att genomföra pilotprojekt tillsammans med startups.
– Jag har märkt att det är ett väldigt effektivt sätt att väcka nytänkande i verksamheten, säger Robin Jägestedt, som under sina två år som utvecklingschef i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning lagt mycket fokus på att öka innovationsförmågan i den stadsdelen.
Robin Jägestedt brinner för att skapa förutsättningar för ökad innovationskraft i stadsdelarna.
– Vi har inget annat val med tanke på alla utmaningar vi har framför oss. Dels har vi en ökande andel åldrande befolkning som slutar förvärvsarbeta, vilket ger oss mindre skatteintäkter – samtidigt som behovet av äldreomsorg ökar. Dels har vi krav på oss att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Dessutom ska vi hitta lösningar som täcker upp för den kommande kompetensförsörjningsbristen. Samtidigt med allt detta förväntar sig medborgarna mer tillgänglighet, och att vi levererar mer värde i alla delar av verksamheten.
Är ekvationen omöjlig?
Robin Jägestedt tror inte det, så länge som det offentliga öppnar upp för att tänka i helt nya banor. Och det är där pilotprojekt ihop med startups kommer in i bilden.
Pilotprojekten utmanar och ger möjligheter att upptäcka nya vägar
De senaste två åren har Rinkeby-Kista genomfört en rad projekt tillsammans med just startups som hjälpt chefer och övrig personal att tänka utanför sina vanliga ramar.
– Den stora utmaningen är den här: Det är lätt att inse att vi inte kan fortsätta jobba som förut, men att se framför oss vad vi skulle kunna göra i stället är svårare. Pilotprojekten utmanar våra arbetssätt och ger oss möjlighet att upptäcka nya vägar framåt, säger Robin Jägestedt.
Genom att testa nya lösningar med små, agila piloter lär sig medarbetare på förvaltningarna att se med nya ögon på sin verksamhet och hur behov kan mötas på nya sätt.
Innovationsprocess som anpassats efter offentlig verksamhet
Det här systematiska sättet att jobba med startups har använts i näringslivet i flera år, av bland andra IBM, AlfaLaval, Sony och Ikea. Metoden bygger på det nationella programmet Ignite Sweden som matchar reella behov i verksamheter med nya innovativa lösningar från svenska startups. Kista Science City har i samarbete med Ignite Sweden anpassat processen för offentlig verksamhet.
Ignite Public, som det anpassade innovationsverktyget heter, är framtaget för att ge fler och fördjupade insikter om hur man kan samarbeta med startups för att öka digitaliserings- och hållbarhetstakten inom offentlig sektor.
– Vad som händer är att man får aha:n av typen ”Det här är något som folk vill ha!”, eller ”Vad effektiva vi blev nu!” eller ”Vad mycket roligare det blev på jobbet genom det här!”. Eller så upptäcker man att lösningen inte prickar riktigt rätt, säger Robin.
Pilotprojekten driver innovation
Efter att först ha identifierat och prioriterat specifika behov, och matchat dessa mot startups, skapas pilotprojekt som kan bidra till lärande, värdefulla insikter och att verksamheten kommer framåt i sitt utvecklingsarbete.
– Med det här sättet att arbeta kommer vi långt med små medel, och startsträckan är kort. Bara några månader, säger Robin.
Konkret har sju pilotprojekt i Rinkeby-Kista genomförts. De har bland annat handlat om att förbättra dialogen med medborgarna, att ge bättre stöd för språkutveckling i förskolan, och att möta behov inom daglig verksamhet.
Kostnaden för varje pilotprojekt har varit 40 000-100 000 kronor. Det största värdet, menar Robin, ligger i hur varje projekt luckrar upp gamla övertygelser om hur offentliga verksamheter måste jobba.
– Jag tycker det är extra roligt att se vad som kan hända på en enhet när man kör igång med ett startup-projekt med hjälp av det här innovationsverktyget. Det förlöser den befintliga kapacitet som finns, och ger ringar på vattnet.
– Det finns också ett värde att personalen upplever att deras arbetsgivare både ligger i framkant och vill bidra till att göra saker bättre.
Ett projekt undersöker exempelvis om VR-glasögon skulle kunna vara ett sätt att hjälpa personer i daglig verksamhet att lättare att komma ut i praktik genom att i förväg vänja sig vid främmande praktikmiljöer.
Linjecheferna: En helt ny värld
Även cheferna högre upp i organisationen har uppskattat nya sättet att jobba med innovation:
– Vi gjorde omfattande intervjuer med linjecheferna mitt i Ignite Public-processen. De hade just fått träffa en mängd olika startups i enskilda möten på 20 minuter vardera. Bolagen hade förklarat hur de ville lösa deras identifierade behov, snarare än pitcha för färdig, generisk produkt. Några linjechefer berättade för oss att de redan i dessa möten fått upp ögonen för en helt ny värld av hjälp man kan få i form av kunskap och lösningar från startups. Den insikten är nog det som glatt mig mest av allt. Det bådar gott inför framtiden.
Robins 3 tips för att bana väg för nytänkande i stadsdelarna
1. Skapa ett tydligt narrativ på varför ni behöver tänka nytt
Hänvisa till omvärldsfaktorer som demografi och ekonomi, samt nya kundbeteenden och förväntningar. Det är inte inget val att fortsätta arbeta precis som vi gör idag i framtiden, oavsett om det vi gör i dag är bra. Vi måste tänka nytt, givet omvärldsfaktorerna. Sprid budskapet överallt i organisationen. Skapa känslan att vi behöver börja tänka förändring nu i så många olika sammanhang som möjligt i organisationen. Låt även innovation vara en stående punkt som finns med i alla viktiga sammanhang med ledningsgrupper, chefsforum, intranät med mera.
2. Involvera brett
Bred förankring är viktigt: linjechefer, avdelningschefer, kommunikatörer, IT, tvärfunktionella team av medarbetare osv. Alla har behov i sina verksamheter där det behövs nytänkande. Sätt ihop ett starkt tvärfunktionellt team. Låt teamet hålla ihop innovationsarbetet över hela organisationen.
3. Minimera hindren
Jobba systematiskt med att identifiera hinder för innovation (tid, pengar, kompetens mm) och minimera dessa. Testa smått, och snabbt, för att skapa tidiga vinster i form av lärande genom ”fail fast” eller framgångar som kan skalas upp. Ta hjälp utifrån för att stärka kompetensen och få mer resurser inom detta i organisationen. Ta hjälp av akademin, Science Park, forskningsinstitut.
Läs mer om innovationsverktyget Ignite Public som Robin Jägestedt tog hjälp av i Rinkeby-Kista här.
Namn: Robin Jägestedt
Ålder: 36
Bor: Herrängen, Älvsjö
Roll: Utvecklingschef i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Från 23 nov 2021 chef för en utvecklingsavdelning på serviceförvaltningen i Stockholm stad.
Innovativ tjänst jag uppskattar i min vardag: Mobilt bank-id
Innovativ miljö: I Kista kändes det naturligt att ta möte med Kista Science City 50 meter bort, och deras innovationsverktyg var det som sammanförde oss med startup-världen.
Motto: Tänk stort, involvera brett och testa litet!
Innovationsegenskap: Mod. Om du inte vågar vet du inte vad som kommer bli bra eller dåligt.
The future of connected autonomous public transport continues with renewed strength
Nu följer nästa fas i utvecklingen av projektet 5G Ride, och utvecklingen av framtidens kollektivtrafik. Samarbetet kring 5G uppkopplade, självkörande bussar som drivs av Kista Science City, Keolis, Telia, Ericsson, KTH, T-engineering och Intel har fått ytterligare finansiering med 31 miljoner kronor, varav nästan hälften finansieras av Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI), och nya projektpartners i Scania och Viscando.
Future 5G Ride är en utveckling av projektet 5G Ride, som sedan 2020 arbetat med hur man med hjälp av 5G och fjärrövervakning av fordon via ett trafiktorn bidrar till ett smidigt införande av självkörande bussar i en verklig urban miljö.
-Förarlösa fordon har potential att förbättra trafiksäkerheten och effektivisera användningen av våra vägar. En kritisk framgångsfaktor för framtidens kollektivtrafik är hur väl den interagerar med andra tjänster och hur effektiv den är när det finns en blandning av mobilitetstjänster tillgängliga. Genom att utforska möjligheterna som kommer med teknologier som 5G, AI och smarta trafiksensorer ska projektet Future 5G Ride ta ett samlat grepp kring dessa frågor, säger Karin Bengtsson, VD Kista Science City AB.
En viktig nyhet i projektet är nyttjandet av smarta trafiksensorer från Viscando. Sensorerna mäter positioner och banor för alla trafikanter och skickar dessa i realtid till Ericssons innovation cloud, där informationen bearbetas genom att bland annat kombinera informationen med data från andra källor som slutligen delas med det det autonoma fordonet. Fordonet agerar utifrån den sammanlagda bilden, från sensorer, trafiktorn, egna kameror och omgivning. Allt detta i realtid. Informationen från sensorerna förbättrar situationsuppfattningen i komplex trafik avsevärt, fordonet får noggrann information om dolda trafikanter och deras förväntade beteende, vilket gör färden bekvämare och säkrare och tillåter dessutom högre hastigheter. Funktionerna kommer att testas av fordon från Scania och T-engineering
-Att delta i projektet Future 5G Ride tillsammans med ledande industriaktörer i Sverige är ett nytt spännande steg i vår satsning på lösningar för autonom uppkopplad mobilitet. Genom att integrera våra infrastruktursensorer med trafiktornet via snabb och pålitlig 5G länk kan vi möjliggöra delningen av noggrann trafikdata i realtid med självkörande bussar i verklig trafikmiljö – och studera hur denna data kan användas för att förbättra deras situationsuppfattning och göra dem både säkrare och effektivare, säger Amritpal Singh, medgrundare och VD för Viscando AB.
Ambitionen med arbetet är att skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar kollektivtrafik där operatörer i trafiktorn kan hantera flottor av autonoma, elektriska fordon för att kunna förbättra trafikplanering och minska energiförbrukning. Genom att ta ett samlat grepp och kombinera teknologier tas nästa steg i utvecklingen av förarlösa automatiserade fordon. Så kan ett mer miljösmart och kostnadseffektivt transportsystem skapas, som känns tryggt och tillgängligt för resenärer.
Att 5G nätens möjligheter med höga datahastigheter, korta svarstider och ökad tillförlitlighet skapar förutsättningar för bussarna att reagera i realtid kunde vi se på höstens demotillfälle där besökare kunde både åka med i bussen och styra via det 5G uppkopplade trafiktornet. Trafiktornet bidrar till utöka säkerhet för både det självkörande fordonet och resenären.
– För oss är den här typen av samarbete viktiga då det ger oss möjlighet att trycktesta 5G och se vad den nya tekniken går för. Att förstå hur nätet hanterar trafiken mellan fordonet och trafiktornet och vad det ställer för krav vad gäller säkerhet och robusthet på de kommunikationslösningar vi levererar till kollektivtrafiken, berättar Magnus Leonhardt, strategi – och innovationschef, Telias företagsaffär.
– KTHs bidrag till projektet är en integrering av ITRLs testbädd för uppkopplade fordon för experimentell forskning om delat sensordata och situationsförståelse, och dess krav på uppkoppling, säger Jonas Mårtensson, föreståndare för KTH ITRL.
– Jag ser fram emot att fortsätta detta spännande projekt. Vi etablerar nu världens första levande 5G labb i Kista som testar nya applikationer för självkörande, uppkopplade fordon och drönare. Med hjälp av innovativ molnteknik, digitala tvillingar i realtid och HD-kartläggning utforskar vi hur man kan öka säkerheten, minska kostnaderna, möjliggöra nya affärsmodeller och göra hållbara transporter till verklighet, säger Stig Persson, programledare, Ericsson.
– Den här typen av projekt, som för samman kärnkompetenser från olika företag och akademi, är en viktig möjliggörare för forskning och utveckling om ny framväxande teknologi. I detta projekt kommer vi att forska om hur sensordata som delas mellan ett fordon och infrastruktur kan användas för att öka perceptionshorisonten och därmed förbättra situationsmedvetenheten. En god situationsmedvetenhet är en nyckelförmåga för säker och effektiv autonom körning, säger Henrik Pettersson, senior teknisk rådgivare, Scania CV.
– Vi ser fram emot fortsätta i detta samarbetsprojekt där vi kommer arbeta vidare med utveckling och utvärdering av framtidens fordons lösningar. Syftet med denna typ av projekt är inte bara att skapa en slutlösning utan att tillsammans lära sig mycket längs vägen och se för och nackdelar med olika tekniker och implementationer. Att framföra en självkörande buss i trafiken är mycket mer än en teknisk och ekonomisk utmaning, det handlar såklart också om att att passagerare måste känna sig trygga och säkra åka med., Sebastian Wallman, Manager Future Mobility, T-Engineering
Projektet sker i ett samarbete mellan några av Sveriges ledande företag inom mobilitet och teknik. Projektet drivs av Kista Science City AB och bussbolaget Keolis. Ericsson bidrar med innovation cloud och de tekniska lösningarna för det 5G uppkopplade trafiktornet och har tillsammans med Telia levererat det 5G-nät som gör att den självkörande fordonet från T-engineering kan rulla vidare. Viscando’s 3D och AI baserade trafiksensorer kommer att förbättra situationsuppfattningen för ökad säkerhet och effektivare framfart. Scania ska utrusta ett fordon för datainsamling och funktionstest samt utveckla och utvärdera situationskännedomsfunktioner baserat på data som skickas från trafiksensorer.
The Internet of Things paves the way for smarter waste management in Rinkeby-Kista
I projektet Smart sophantering testar och utvärderar stadsdelen Rinkeby-Kista i samarbete med Urban ICT Arena och två tjänsteleverantörer lösningar för smartare sophantering. Målsättningen är att skapa en renare och mer hållbar stad.
Att kunna styra avfallshanteringen bättre ger också fördelar som lägre kostnader, mindre slitage, bättre arbetsmiljö och minskad miljöpåverkan i flera led.
För att samla in så mycket lärdom som möjligt, och för att testa olika tekniker, deltar också två företag som arbetar avfallshanteringslösningar baserade på sensordata. Det är Norrsidans Innovation som tidigare har utvärderat sin teknik i Urban ICT Arenas testbädd längs med Kistagången, och Bintel, ett företag med stor erfarenhet av sensorer och sophanteringslösningar.
Projektet går ut på att placera ut sensorer i 155 papperskorgar på utvalda platser, grönområden, parker, gångar och cykelvägar. Data på fyllnadsgraden i papperskorgarna är tänkt att ge underlag till alternativa lösningar för en smidigare och mer miljövänlig sophantering.
De data man får tillgång till kan exempelvis få till följd att man ser över hur ofta man tömmer, hur många papperskorgar som finns, var de finns och vilken typ av papperskorgar man använder i olika områden. Det projektet kommer fram till ger värdefulla underlag till stadsdelens fortsatta arbete med effektiv avfallshantering.
Sofie Molin, parkingenjör Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, säger:
”Det finns många incitament att jobba strategiskt och innovativt med just renhållningsfrågor, det handlar om att hitta en balans mellan behov, effektivisering och utförande. Genom att samla in underlag kan vi skapa oss en tydligare bild över vad för typ av insatser som krävs för att vi ska kunna minska nedskräpningen och bidra till en trivsammare utemiljö”.
Mårten Persson på Bintel, ett av de företag som bidrar i projektet, säger:
“Allt fler kommuner och företag har insett betydelsen att kunna nyttja data som underlag i sin verksamhetsutveckling. Redan så här tidigt i projektet börjar kunderna inse att vi kan skapa värde inom flera olika delar av verksamheten. Allt från att minska nerskräpning till att utvärdera entreprenörer, ge underlag till upphandlingar, veta var det verkligen behövs papperskorgar och i vilken storlek.”
Lessons from the Delta project
The future of mobility will mean new solutions for getting to your destinations. Individual vehicles will become less frequent as we look to more sustainable solutions for mobility, and instead we will see public transport and ridesharing solutions picking up the slack. New solutions for the last mile are launched and tested all the time. One such test was the Delta project in Kista Science City.
The Delta project explored on-demand, last-mile solutions for public transport. Electric cars took users from door to door or connected to public transport hubs in Kista. Booking the ride was done through an app.
As the test was conducted in the autumn of 2020, some constraints had to be added to the test, and the mobility of individuals wasn’t as widespread as usual, but the results are nonetheless promising. In a workshop in January of 2021 the lessons from the tests were presented and we are happy to share them with you.
To set the stage for the project, the projection is that within 10-15 years, connected self-driving vehicles will with all likelihood be a backbone of the modern public transport system. The vehicles used in the Delta project weren’t self-driving, but the concept is made for that context. This also means that when planning new areas for development, preparations should be made both for self-driving solutions in general and ridesharing, on-demand solutions. The latter is something we most likely see more of during those hours where passengers are few and far between, like late nights.
As we look to the lessons learned in the Delta project, we see that the solution tested was mainly used during morning commutes and in the afternoon. As our users were mainly working in Kista, this is not surprising. The commute to and from the workplace, travelling between a public transport hub and the office, seems to be the main reason for utilizing this service. But as this is a last-mile solution, where the alternative to riding is just walking, one thing became evident: having to wait for the ride or not knowing when it would arrive made users cancel their ride. This is important to keep in mind for future implementations of this kind of transport system.
– The on-demand trial from Delta, from technological and customer experience standpoints, is aimed at developing future combined services using free floating on-demand autonomous vehicles, says Sheherazade Zekri, Director New Mobility Services at Keolis.
The big question that needs to be addressed before last-mile solutions of this kind can be rolled out, is the financing. Most users were hesitant to pay for a service like this and wanted it to be included in either the general public transport system, or possibly by their employer or by the real estate company who owns the office building. The business model has been scrutinized and different suggestions have been made, but this is certainly an area that needs to be explored in more detail.
As we look at the bigger picture, with data from a world-wide survey done by Ericsson, we see some interesting patterns in the way people are commuting that fits well with the Delta project and what we learned there. Ride-sharing solutions are popping up in several cities around the globe, and time-efficiency is now the second most important factor when choosing your mode of transportation, after convenience.
The vehicles used for Delta were small, mainly due to the global pandemic putting constraints on how many passengers were prudent to have in one car, but in the evaluations most users were positive to sharing a ride with others. This is something that fits well in with the bigger picture from around the world. Savvy commuters are able to create their own “bubble” while commuting. One large part of this is using digital solutions, listening to music or podcasts, checking social media and so on in order to block out the world around them. This also means that savvy commuters are more satisfied with their commute, even when using traditional modes of public transportation. Being connected in this way also means they are more up to date regarding possible delays or interruptions of services and can more efficiently switch to another mode of transport or take a different route.
– Everyone can relate to the feeling of wasting precious hours every week on a car or a train. So, it is very inspiring to see how some people make the most out of the time when they transition between home and work roles. We have created a unique benchmark to show the benefits of mobile Internet access for a better commuting experience and understand what consumers really want in the future in terms of safety, convenience and entertainment, says Andres Laya, Senior Researcher at Ericsson ConsumerLab.
All in all, attitudes are on the side of the Delta project. Globally, both commuters and city planners agree that ridesharing will contribute to less congestion and reductions of emissions. At the same time, the current opinion is that the private cars will still be needed to some extent, which in part goes against the first opinion. Ridesharing, when it works and is efficient, on-time, convenient and quick will be able to pick up much of the traffic volumes of private cars.
People have come to appreciate the time saved from not commuting every weekday and it is expected that many will continue working from home after the restrictions are lifted. New mobility solutions need to elevate the user experience and allow them to use the travel time to their benefit. For this purpose, connectivity will provide people with the ability to create a better experience for themselves.
Making sure this is the case will be up to projects like Delta.
– The Delta project provided excellent data for how ridesharing last-mile solutions can work in practice and what commuters expect from services like that. It’s been a privilege to assist in this research and the lessons learned have already pointed at some interesting new ways for continued research, development and testing, says Eleonor Sjödin Turah, project manager at Kista Science City.
Testas nu: Ny teknik för framtidens trygga bussresa på självkörande fordon
Innovationsprojektet 5G Ride har testat hur fjärrhantering och nya digitala lösningar kan bidra till en trygg och säker kollektivtrafik med självkörande bussar.
Innovationsprojektet 5G Ride, med deltagarna Urban ICT Arena, Intel, Keolis, Ericsson, T-Engineering, KTH samt Telia utforskar hur 5G, AI och fjärrhantering av fordon via kontrolltorn kan bidra till att underlätta införandet av självkörande eldrivna bussar i stadsmiljöer på ett säkert sätt.
Ambitionen är en effektiv och hållbar kollektivtrafik där operatörer i kontrolltorn kan hantera flottor av autonoma, elektriska fordon för att kunna förbättra trafikplanering och ruttoptimering samt minska energiförbrukning. Det leder till ett mer kostnadseffektivt och miljösmart transportsystem som är mer tillgängligt för invånarna.
Under året har projektet undersökt hur kontrolltornet i kombination med nya digitala tjänster på självkörande bussar kan skapa förutsättningar för en trygg och säker resa för passagerna. Tester har genomförts med självkörande, elektriska fordon i Kista.
– På dagens bussar kan man vända sig till chauffören för hjälp. Det är en trygghet för passagerarna, särskilt för t.ex. äldre. Att man känner sig välkommen och omhändertagen. Med hjälp av ny teknik och kan vi skapa samma upplevelse på självkörande bussar. Det kan handla om att snabbt komma i kontakt med operatörerna i kontrolltorn via enkla digital gränssnitt på bussarna, berättar Jan Jansson, som utvecklar mobilitetstjänster på bussoperatören Keolis.
En annan möjlighet är att med hjälp av AI analysera data från sensorer i bussarna för att proaktivt kunna uppmärksamma operatörerna i kontrolltornet på akuta situationer eller för att identifiera kvarglömda föremål.
Kontrolltornet utvecklas
Förutom att jobba med resan ombord så har även projektet gjort framsteg med att utveckla integrationen mellan kontrolltornet och bussen. Till exempel kan operatören i kontrolltornet ge kommandon till fordonen, och fjärrstyra dem vid behov. Här blir 5G-nätet och dess tekniska egenskaper som snabbhet och korta svarstider viktigt.
Pilottester på Djurgården
5G Ride startade 2020. En viktig milstolpe i projektet var den 24 september samma år då en ny temporär bussrutt invigdes på Djurgården i Stockholm som trafikerades av en eldriven självkörande minibuss uppkopplad mot ett kontrolltorn via 5G-nätet. Projektet kommer fortsätta under kommande år.
Telia invigde Sveriges första storskaliga 5G-nät i maj 2020 i samarbete med Ericsson. Det publika 5G-nätet rullas nu ut runt om i Sverige och kommer täcka mer än 90 % av Sveriges befolkning 2023.