Nytt innovationsverktyg hjälper Stockholms stadsdelar
Nytt innovationsverktyg hjälper Stockholms stadsdelar
Rinkeby-Kistas stadsdelsförvaltning har sett stora framgångar med innovationsverktyget Ignite Public.
Nu kan även andra stadsdelar använda verktyget som del av sitt innovationsarbete för att främja nytänkande och den innovationskraft som behövs för att möta de utmaningar som ligger framför oss.
Så här fungerar verktyget.
I slutet av november fick Rinkeby-Kistas stadsdelsförvaltning ta emot Ignite Swedens nationella utmärkelse ”Ignite Master of Startups (Public sector)” för att vara den offentliga aktör som startat flest samarbeten med innovativa startups under 2021. Hela sju stycken samarbeten.
(Mer om det kan du läsa i den här intervjun med Robin Jägestedt, utvecklingsansvarig i Rinkeby-Kista)
Totalt har 33 pilotprojekt mellan offentlig sektor och startups initerats över landet hittills. Exempel på pilotsamarbeten är mätning av besöksflöden i medborgarservice lokaler, röstigenkänning, geo-tagging kring Pelle Svanslös för att attrahera besökare och aktivera barn, computer vision för att minska smittspridning av covid-19 inomhus, och vattenbesparing i tvättstugor
Därför är det värt att samarbeta med startups
Verktyget Ignite Public går ut på att testa nya innovativa lösningar på reella behov genom att genomföra små, agila pilotprojekt tillsammans med startups. Genom arbetet skapas fler, och fördjupade, insikter om hur man kan samarbeta med startups för att öka digitaliserings- och hållbarhetstakten bland medarbetare inom kommunen.
Varför samarbeta med startups? Så här svarar Mikaela Färnqvist, projektledare för Ignite Public på Kista Science City:
– Startups och scaleups ligger i framkant när det gäller att jobba med digitalisering och skapa innovativa lösningar för att möta de stora samhällsutmaningarna såsom miljö och energi, en åldrande befolkning, cirkulära kretslopp och integration. Därför är det viktigt för vår framtid att de utgör en självklar del av offentlig sektors innovationsarbete och leverantörsnätverk.
Förde in erfarenheterna från den offentliga sektorn
Ignite Public bygger på Ignite Swedens verifierade metod för att matcha behov i näringlivet – i storbolag som till exempel IBM, AlfaLaval, Sony, och Ikea – med nya innovativa lösningar hos svenska startups. Under 2019 och 2020 fick Kista Science City finansiering från Tillväxtverket för att anpassa metoden till offentliga verksamheter.
Karin Bengtsson, vd på Kista Science City, berättar:
– Jag ville föra in mina erfarenheter från att jobba med den offentliga sektorn. Det är speciella förutsättningar som råder där som man behöver ta hänsyn till.
Det modifierade verktyget döptes till Ignite Public och innehåller bland annat en modul för att få behovsägare, ledning, upphandlare och IT med på tåget redan från början. Utvecklingen av verktyget har fortsatt sedan dess i samarbete med ett tiotal olika offentliga aktörer. Processen säkerställer nu samarbete mellan offentliga verksamheter och startups, och banar väg för en effektiv och kvalitetssäkrad process.
Innovationsverktygets fem delar
1. Mobilisera
Redan från början säkras förankring, mandat och budget för att kunna gå vidare med pilotprojekt senare i processen, även om dessa projekt formas först senare. Ett projektteam skapas bestående av ledning, behovsägare, it, upphandling och Kista Science City.
2. Behovsinventering
Som facilitator av verktyget säkerställer Kista Science City att fånga in de verkliga behov som finns i verksamheten. Efter intervjuer, eller workshops, med flera olika personer i förvaltningarna kartläggs och prioriteras de behov som tas vidare i processen för att matchas mot nya innovativa lösningar.
3. Matchning
Utifrån de identifierade behoven tar Kista Science City hjälp av Ignite Swedens* nätverk och databas av över 2 000 startups från hela landet och presenterar ett urval som skulle kunna lösa de identifierade behoven. Efter att, tillsammans med Kista Science City, ha identifierat de startups man vill träffa förbereds samtliga startups och behovsägare för att träffas på digitala 20-minutersmöten enligt en viss mötesstruktur. I genomsnitt leder 50 procent av alla första möten till vidare dialog och uppföljning.
4. Pilot
För att skapa ett bra samarbete i de pilotprojekt som utformas efter matchningsdialogerna är Kista Science City med och stöttar med allt från juridiska avtal till att coacha i genomförandeprocessen. Det ger trygghet både beställaren och för startupbolaget.
5. Utvärdering
En viktig del av Ignite Public är lärandet – att bli ännu bättre på att samarbeta med startups. Utvärderingen av de pilotprojekt som genomförts, och processen i sin helhet, ger en djupare förståelse för hur samarbeten med startups kan användas i verksamhetens övergripande innovationsarbete.
* Ignite Sweden är ett nationellt program inom SISP, och drivs av inkubatorer och science parks från hela Sverige. Ignite Sweden är delfinansierat av Vinnova och Energimyndigheten, samt näringsliv och offentlig sektor.
Att upphandla en pilot
När vi jobbar med Ignite Public som verktyg involveras alltid inköps- eller
upphandlingsansvariga tidigt i arbetet för att ges rätt förutsättningar för att kunna arbeta strategiskt och att kunna välja vilket upphandlingsförfarande som passar varje enskild beställande myndighet. Ibland kan det vara en bra lösning att direktupphandla piloten,
ibland kan det vara bättre att handla upp både pilot och
uppskalning från start. Läs gärna mer i guiden som tagits fram för att stötta beställande myndigheter i pilotprocessen tillsammans med startups där bland annat ett urval av LOU förfaranden listas med fördelar och nackdelar.
Flera kommuner med i utvecklingen
De offentliga aktörer som tillsammans med Kista Science City och Ignite Sweden har utvecklat innovationsverktyget Ignite Public är:
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
Uppsala kommun
Stockholms Hamnar
Södertälje kommun
Järfälla kommun
Kalmar kommun
Linköpings kommun
Region Dalarna
Umeå kommun
Sveriges Allmännytta genom Digitaliseringsinitiativet
SKR
Levande labb för innovation
Så blev Rinkeby-Kista dagliga verksamhet ett levande labb för innovation
Kista Science City skapar systematiskt win-win-win-kopplingar mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv för att stärka den vetenskapliga miljön i stadsdelen.
Ett av de fruktsamma samarbetena som skapats är det mellan Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet och Rinkeby-Kistas dagliga verksamhet.
Verksamheten har blivit ett levande labb för innovation.
Flera av de 70 brukarna i den dagliga verksamheten involveras i när högskolestudenter från Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet utvecklar nya lösningar för ökad delaktighet och inkludering.
– Genom samarbete möjligs för våra studenter att designa lösningar med verkliga utmaningar i åtanke, vilket är det otroligt intressant och givande. Det är mer meningsfullt att utveckla något som en viss grupp av personer kan få användning för, säger Thomas Westin på Stockholms universitet.
Han är universitetslektor på Institutionen för data- och systemvetenskap, och forskar på området inkluderande design och tillgänglighet. Han ser den dagliga verksamheten som en fantastisk arena för att testa tillgänglighetsdesign. Och det gör även Anna Ohlsén, biträdande enhetschef för Rinkeby-Kistas daglig verksamheter:
– Om man gör lösningar tillgängliga för vår målgrupp, så är de tillgängliga för alla, konstaterar Anna.
Del av en vision om att göra hela Kista till en testbädd
För Karin Bengtsson, vd på Kista Science City och den som initierade kontakten mellan den dagliga verksamheten och universitetet, är samarbetet en del av hennes vision om att göra hela Kista till en testbädd för akademin, startup-världen och verksamheter som vill utveckla och skapa nya innovationer.
– Vi har i flera år jobbat systematiskt med att skaffa oss koll på olika aktörernas intressen, behov och kompetenser och hitta vägar för att matcha dessa, och se hur de kan skapa nya värden tillsammans.
Idén om ett samarbete med akademin har Anna Ohlsén haft länge.
– Det har varit en dröm för mig att vara med i utveckling av teknik för att underlätta för funktionsnedsatta. Jag försökte en gång för 15 år sedan att få kontakt med akademin men det gick inte riktigt att nå hela vägen fram, säger Anna Ohlsén.
När hon berättade om sin dröm för Kista Science City gick det lättare. Karin Bengtsson berättar:
– Vi visste att Stockholm universitet jobbar med spel och tillgänglighet, och att de är mycket starka på området människor, teknik, spel och interaktion, så jag hörde av mig dit. Ett år senare är samarbetet i full gång.
Hur kan vardagen bli bättre?
Tillgänglighetsdesign går ut på att spel, appar och hjälpmedel ska kunna användas av alla, säger Thomas och utvecklar:
– Det kan till exempel vara att göra knappar på digitala skärmar tillräckligt stora för att personer med nedsatt finmotorik i händerna ska kunna trycka på dem, eller att göra det möjligt att ställa om till monoljud så att personer med ensidig hörselnedsättning kan höra, eller att lägga till en alternativ text till bilder så att en blind person kan få det uppläst vad bilden föreställer.
Alla i den dagliga verksamheten har någon form av intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. Flera har dessutom fysiska begränsningar. Hur kan deras vardag blir enklare? Bättre? Roligare? Det är sådant som Thomas Westin och hans studenter tittar på. Anna berättar:
– En brukare kan exempelvis tycka om att vattna blommorna, men har svårt att förstå hur mycket vatten som är lagom. Där skulle det behövas någon hjälp. Han kan man ta fram en lösning så att man förstår när det är lagom så att det inte blir för mycket? säger Anna.
Kanske ett spel rent utav?
– I höst ska jag försöka få studenter att nappa på att göra ett eller två spel som fungerar för den här målgruppen, säger Thomas.
– Det skulle vara helt fantastiskt, för det behövs verkligen! svarar Anna spontant och förklarar:
– Tyvärr är det svårt att hitta spel som är på en lagom nivå för våra deltagare. Antingen är spelen alldeles för svåra, eller så är de gjorda för små barn.
Undersöker hur enkäter kan bli mer inkluderande
Thomas högskolestudenter har bland annat börjat med att undersöka hur enkäter ska utformas så att alla i daglig verksamheten i Rinkeby-Kista kan förstå dem. Det är något som verkligen behövs, enligt Anna:
– Sedan ett par år har SKR, Sveriges kommuner och regioner, gett personer inom LSS möjligheten att vara med i en brukarundersökning. Det är vällovligt, och intentionerna är säkert goda, men enkätverktyget och frågornas utformning exkluderar många i målgruppen. Alla kan inte svara på frågan ”Hur trivs du på ditt jobb?”. De kan behöva se en bild från jobbsituationen för att förstå. Frågorna måste kunna anpassas på individnivå, annars blir det kinesiska. Sådant har studenterna jobbat med.
”De tillför sin expertis på tillgänglighet”
Anna berättar hur deltagarna i dagligverksamheten uppskattar att få vara delaktiga i utvecklingen:
Samarbetet handlar inte bara om utveckling, utan även att hitta lösningar som gör skillnad här och nu. En kvinna har exempelvis fått hjälp att anpassa ett verktyg (Tobii eyetracking) som gör det möjligt för henne att styra en skärm med ögonen.
– En så enkel sak som att hon kunde ta en bild på sig själv. Hon blev överlycklig att hon kunde göra det själv. Det går inte att värdesätta vad det betyder, säger Anna.